TRÄDVÅRDSPLAN

SYFTE
Syftet med denna trädvårdsplan är att tydliggöra synen på hur träden i området ska skötas samt öka förståelsen för de nödvändiga åtgärder som krävs.

MÅL
Huvudinriktningen är att trädbeståndet skall utgöras av solitärer. Beståndet måste därför glesas i sådan utsträckning att kvarvarande träd får växa fritt och ges möjlighet till normal utveckling. Detta möjliggör nyplantering och förädling av växtbeståndet.

Utgångspunkten är att i största möjliga mån bevara det befintliga trädbeståndet. Det är därför nödvändigt med föryngring för att säkerställa trädens fortsatta liv.
Åtgärderna ska leda till att:

- våra anlagda ytor ska upplevas estetiskt tilltalande
- artrikedomen ska öka så att risken för skador och sjukdomar kan minskas
- antalet nyttoväxter ska öka
- varje gård ska ha en egen karaktär
- det ska finnas minst ett vårdträd på varje gård
- varje träd ska kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar
- totalekonomin ska förbättras genom mer lättskötta ytor

STRATEGI
På området finns ett fåtal gamla och stora träd. De flesta träden är dock yngre än 30 år på växtplatsen. En hel del träd är också relativt nyplanterade. Trädbeståndet består av alm, lind, lönn, poppel, pil, oxel, rönn, kastanj, björk, ask, hägg och mindre prydnadsträd såsom aplar, körsbär och hagtorn. Dessa träd kan, i vuxet tillstånd, bli allt mellan 5 meter till drygt 20 meter höga samt mellan 4 meter till dryga 10 meter i diameter.

Totalt omfattar detta dokument 30 arter av träd, prydnadsträd och fruktträd. Trädval och placering är viktigt med tanke på trädens alla funktioner och värden som:

· Stomme i all trädgårds- park- och landskapsmiljö
· Luftrenare
· Bullerdämpare
· Läbildande
· Erosionshämmande
· Skuggbildande
· Värdväxt åt fåglar, djur och insekter

Man kan dämpa höga dominerande, blockliknande fasader med hjälp av träden och på så sätt kan de även få ett annat estetiskt värde förutom enbart att stimulera våra sinnen. Träden fyller alltså en mycket viktig funktion just i vårt område. Skulle man inte ha träd skulle de blockliknande höga huskropparna bli helt dominerande.

Beskärning av befintliga vuxna träd görs mycket genomtänkt och sparsamt. Endast döda, sjuka, brutna eller felriktade grenar beskäres. De flesta träd kan man sköta på detta sätt, men det finns ett antal träd som är felaktigt placerade på grund av att det är för tätt mellan träden och kronorna därmed inte kan utvecklas fullt ut. Det saknas balans både i stam såväl som i krona. Dessa träd bör helt tas bort och ersättas med nytt växtmaterial. Många av de träd som planterats de senaste åren har heller inte fått den uppbyggnadsbeskärning som är nödvändig för en framtida stabil krona. Tyvärr finns det också exempel på tidigare felbeskurna träd, exempelvis lönnarna på Fjällgatan.

Det finns en del faktorer som måste beaktas i samband med beslut om beskärning, borttagande samt nyplantering av träd. Exempel på sådana faktorer framgår nedan och kommenteras i samband med framtagande av handlingsplan.

· Fasader
· Utsikt (fönster, balkong eller annat)
· Trygghet
· Belysning- eller ledningsstolpar
· Jordvolym (tillgång till vatten, näring och stadig förankring)
· Vind och zonförhållanden
· Ljusförhållanden (på innegårdarna finns endast ljusstrålning över taknivå vilket gör att träden stressas att nå över takhöjd med spetsiga grenvinklar och fläkskador som följd)
· Vägar, kulvertar och dräneringar

Helt avgörande faktorer för att uppnå optimal utveckling för trädet är:

· Rotmiljö
· Fritt kronutrymme
· Vind- ljus- och zonförhållande
· Omgivande miljö (stadsmiljö med salt-föroreningar etc)

Nuvarande trädbestånds vara eller inte vara samt nyplanteringar skall bedömas utifrån ovanstående kriterier. Träd i vuxet tillstånd skall inte stå närmare än 2 meter från fasaden (mätt från ytterdiametern av kronan vid slutlig planerad storlek).

Det finns många synpunkter och önskemål om beskärning av träd. Vid all trädbeskärning är det dock en god regel att så långt det är möjligt försöka behålla trädets ursprungliga växtsätt och form. Det är också viktigt att komma ihåg att träden i de flesta fall svarar med ökad tillväxt. Nedan följer en beskrivning av de beskärningstyper som är aktuella i vårt område.
 

Etableringsbeskärning
Rotsystemet ses över och skadade partier tas bort. Konkurrentskott tas helt bort. Lämpliga huvudgrenar ses ut och kortas eventuellt in. Övriga tas bort helt intill stam, eventuellt toppas toppskottet. Dessa åtgärder används helt eller delvis beroende på art och sort.

Uppbyggnadsbeskärning
Pågår upp till 5 år vid nyplantering samt efter en kraftig föryngringsbeskärning eller hamling. Den har till uppgift att bygga upp en stabil stam och krona som är väl balanserad samt tillse lämpliga grenvinklar.

Underhållsbeskärning
Döda och skadade delar kortas in till frisk ved, renskärning av sårytor och bortgallring av tättsittande, korsande eller grenar som växer in i kronan (kronstädning). Borttagning av stamskott. Dessa åtgärder syftar till att hålla en god balans och tillväxt.

Formbeskärning
Används för att bibehålla exempelvis en klot eller pyramidform och innebär att man kortar in bland annat årsskotten intill lämplig knopp.

Föryngringsbeskärning
Äldre grenar kortas in delvis över en sidogren eller kortas in helt intill stam. Det är viktigt att beskärningen utförs med tanke på växtens ursprungliga karaktär så den inte får ett stympat utseende.

Kronreducering
Benämning för Underhållsbeskärning samt föryngringsbeskärning. Kronans topp samt omfång kortas in till lämplig frisk sidogren omfattningen anges i %.

Hamling
Sidogrenar och huvudgrenar kortas in helt intill stam.